Historien om databaserna MySQL och MariaDB

Bakom två av världens mest använda databaser står en finlandssvensk utvecklare, hans tre barn – och en historia om öppen källkod, företagsförvärv och kampen för att hålla mjukvara fri. MySQL och MariaDB driver tillsammans en enorm del av webbens infrastruktur, från WordPress och Joomla till Wikipedia och Google. I den här artikeln går vi igenom historien, de tekniska skillnaderna och hur du väljer rätt databas för dina projekt.

Innehåll

• Vad är en relationsdatabas?
• Historien om MySQL – den nordiska databasen som förändrade webben
• MariaDB – en fork född ur oro
• De viktigaste skillnaderna mellan MySQL och MariaDB
• Prestanda – hur står de sig mot varandra?
• Licensiering och öppen källkod
• Användningsområden
• MySQL eller MariaDB – vilken ska du välja?
• Tips för bättre databasprestanda
• Framtiden för MySQL och MariaDB
• Sammanfattning
• Vanliga frågor

Vad är en relationsdatabas?

En relationsdatabas är ett system för att lagra och hantera data i tabeller med rader och kolumner, där sambanden ("relationerna") mellan tabellerna gör det möjligt att ställa komplexa frågor och hålla data organiserat. Språket som används för att kommunicera med databasen kallas SQL (Structured Query Language) – och det är den gemensamma nämnaren för MySQL, MariaDB och de flesta andra relationsdatabaser.

I praktiken är databasen motorn som driver dynamiska webbplatser. Varje gång du laddar en sida i WordPress, Joomla eller en webbutik hämtar systemet innehåll, användardata och inställningar från databasen. Det är alltså en kritisk komponent – och valet av databas påverkar direkt prestanda, stabilitet och säkerhet.

Historien om MySQL – den nordiska databasen som förändrade webben

MySQL har en genuint nordisk historia. 1995 skrev Michael "Monty" Widenius den första versionen av MySQL tillsammans med David Axmark. Widenius är finlandssvensk – född i Helsingfors men svensktalande – och företaget bakom databasen, MySQL AB, var registrerat i Sverige. Tredje medgrundaren var Allan Larsson, som redan 1985 hade startat dataföretaget TCX DataKonsult AB med Widenius.

Visionen var enkel: skapa en snabb, pålitlig och lättanvänd databas med öppen källkod. I en tid då Oracle Database och Microsoft SQL Server dominerade – och kostade skjortan – blev MySQL ett fritt alternativ som snabbt fick fäste bland webbutvecklare. Databasen blev en central del av LAMP-stacken (Linux, Apache, MySQL, PHP) som drev internets tillväxt under slutet av 1990-talet och 2000-talet.

Och namnet? Det har en charmig bakgrund. "My" är döpt efter Widenius äldsta dotter, My – ett namn med nordiska rötter som bland annat förekommer i Tove Janssons Muminvärld. "SQL" står för Structured Query Language. Även sonen Max fick ge namn åt MaxDB och distributionen MySQL-Max.

År 2008 köptes MySQL AB av Sun Microsystems för en miljard dollar. Två år senare förvärvades Sun i sin tur av Oracle Corporation – och plötsligt ägdes världens populäraste öppen källkods-databas av världens största kommersiella databasföretag. Det var här historien tog en dramatisk vändning.

MariaDB – en fork född ur oro

Redan samma dag som Oracle offentliggjorde köpet av Sun tog Widenius ett avgörande beslut: han forkade MySQL och tog med sig en stor del av de ursprungliga utvecklarna. Det nya projektet fick namnet MariaDB – efter hans yngsta dotter, Maria. Även logotypen, ett sjölejon, har en familjeanknytning: den valdes av Widenius medan han snorklade med Maria vid Galápagosöarna.

Oron bakom forken var konkret. Widenius befarade att Oracle gradvis skulle begränsa MySQL:s öppenhet och styra databasen i kommersiell riktning. Han startade kampanjen "Save MySQL" som samlade över 50 000 namnunderskrifter och bad EU-kommissionen att stoppa förvärvet. Förvärvet gick igenom, men MariaDB lever vidare som det helt fria alternativet.

Utvecklingen drivs idag av MariaDB Foundation (en ideell stiftelse grundad 2012) och MariaDB Corporation. MariaDB är designat att vara kompatibelt med MySQL – samma protokoll, samma klientverktyg, samma SQL-syntax i grunden – men med egna förbättringar, lagringsmotorer och funktioner som MySQL saknar.

De viktigaste skillnaderna mellan MySQL och MariaDB

I de tidiga versionerna var MySQL och MariaDB i princip identiska. Men sedan MariaDB gick över till egen versionsnumrering (10.0 och uppåt) har skillnaderna vuxit. Här är de mest relevanta:

Kortfattat: MariaDB erbjuder fler funktioner i gratisversionen, fler lagringsmotorer och generellt bättre prestanda. MySQL har starkare stöd för JSON-datatyper och en mer polerad Enterprise-variant med Oracle bakom sig.

Prestanda – hur står de sig mot varandra?

Prestandafrågan har länge diskuterats, och 2024 publicerade benchmarkexperten Mark Callaghan en omfattande jämförelse på uppdrag av MariaDB Foundation. Resultaten visade att MariaDB 11.4 var 13–36 % snabbare än MySQL 8.0 i sysbench-tester med cachad arbetsbelastning. Än mer talande: MariaDB har bibehållit stabil prestanda över de senaste tio åren och 14 utgåvor, medan MySQL:s prestanda sjunkit med nästan en tredjedel under samma period.

Det betyder inte att MySQL är långsamt – det är fortfarande en utmärkt databas. Men för nya projekt där du står inför valet kan MariaDB:s prestandafördel vara en faktor värd att beakta, särskilt för sajter med hög trafik.

Licensiering och öppen källkod

Här ligger en av de mest principiella skillnaderna. MySQL finns i två varianter: en gratisversion (Community Edition) under GPL-licens och en betald Enterprise Edition med extra funktioner, support och verktyg. Flera av Enterprise-funktionerna – som trådpoolning och avancerad kryptering – kräver den kommersiella licensen.

MariaDB är helt och hållet GPL-licensierat. Det finns ingen kommersiell version som undanhåller funktioner. Alla funktioner, inklusive de som MySQL reserverar för sin Enterprise Edition, är fritt tillgängliga. Det gör MariaDB till det tydligare valet för organisationer som vill säkerställa att deras databasplattform förblir öppen och fri från leverantörsinlåsning.

Det var precis den här frågan – rädslan för att Oracle gradvis skulle stänga MySQL – som motiverade forken. Hittills har oron delvis besannats: MySQL Enterprise har blivit alltmer differentierat från Community-versionen.

Användningsområden

Både MySQL och MariaDB används brett inom webbutveckling och applikationsutveckling. De driver CMS-plattformar som WordPress och Joomla, e-handelsplattformar som Magento och WooCommerce, och webbapplikationer av alla storlekar.

Bland de mest kända användarna av MariaDB finns Wikipedia, Google och delar av den tyska regeringens IT-infrastruktur. MariaDB är också den standarddatabas som levereras med de flesta Linux-distributioner i dag – bland annat Red Hat Enterprise Linux, Debian, Ubuntu och Arch Linux har alla bytt från MySQL till MariaDB som förval.

MySQL å sin sida driver fortfarande stora delar av Facebooks (Metas) infrastruktur och är standardvalet i AWS:s RDS-tjänst. Det har den bredaste marknadsandelen globalt, även om MariaDB är särskilt populärt i Europa.

MySQL eller MariaDB – vilken ska du välja?

Om du startar ett nytt projekt och inte har specifika krav som binder dig till MySQL rekommenderar vi MariaDB. Det är snabbare, helt öppen källkod, erbjuder fler funktioner utan kostnad och har en aktiv community som snabbt accepterar förbättringar. Migration från MySQL till MariaDB är dessutom smidig – det räcker i de flesta fall att byta ut databasbinärerna och köra ett uppgraderingsverktyg.

Om du redan kör MySQL och allt fungerar väl finns det ingen brådskande anledning att byta. MySQL är en stabil och väl beprövad databas med starkt ekosystem. Men om du hamnar i en situation där du behöver funktioner som trådpoolning, kryptering av binärloggar eller temporaltabeller – och inte vill betala för MySQL Enterprise – är MariaDB det naturliga alternativet.

Ur ett webbhosting-perspektiv är båda utmärkta val. De flesta moderna webbhotell erbjuder MariaDB som standard, och verktyg som phpMyAdmin fungerar identiskt med båda databaserna.

Tips för bättre databasprestanda

Oavsett om du kör MySQL eller MariaDB finns det åtgärder som kan göra stor skillnad för prestandan:

Indexera rätt kolumner. Index på kolumner som ofta används i WHERE-villkor, JOIN-satser och ORDER BY kan snabba upp databasfrågor dramatiskt. Men undvik att indexera allt – onödiga index gör skrivoperationer långsammare.

Optimera dina frågor. Använd EXPLAIN framför dina SQL-frågor för att se hur databasen hanterar dem. Letar den igenom hela tabeller (full table scan) när den borde använda ett index? Då har du en optimeringspunkt.

Konfigurera InnoDB-buffertpoolen. Variabeln innodb_buffer_pool_size styr hur mycket RAM databasen använder för att cacha data och index. På en dedikerad databasserver kan du vanligtvis sätta den till 70–80 % av totalt tillgängligt RAM.

Normalisera – men inte överdrivet. Normalisering minskar dataduplicering och förbättrar dataintegritet. Men överdrivet normaliserade scheman leder till komplexa JOIN-frågor. Hitta rätt balans för ditt användningsfall.

Använd slow query log. Aktivera loggning av långsamma frågor för att identifiera flaskhalsar. I MariaDB kan du konfigurera slow_query_log och long_query_time för att fånga frågor som tar längre tid än ett definierat tröskelvärde.

Framtiden för MySQL och MariaDB

MySQL och MariaDB går allt mer skilda vägar tekniskt, men förblir kompatibla nog för att migration mellan dem ska vara möjlig. MySQL, med Oracle bakom sig, fortsätter att utveckla sin Enterprise-plattform med fokus på molnintegration (särskilt MySQL HeatWave i Oracle Cloud). MariaDB å sin sida fokuserar på öppen källkod, prestanda och community-drivna förbättringar.

MariaDB Corporation hade en turbulent period 2023–2024 med en misslyckad börsnotering och förvärv av riskkapitalbolaget K1. Men det öppna källkodsprojektet MariaDB – som drivs av den ideella MariaDB Foundation – lever vidare oberoende av bolagets öden. Det är en av styrkorna med öppen källkod: koden kan inte köpas bort.

Trenden i branschen pekar mot att MariaDB stärker sin position, särskilt i Europa och bland organisationer som prioriterar digital suveränitet och öppen källkod. Det faktum att de flesta Linux-distributioner nu levererar MariaDB som standard är ett starkt tecken på vart utvecklingen rör sig.

Sammanfattning

MySQL och MariaDB delar en gemensam historia med rötter i nordisk ingenjörskonst – skapad av ett svenskregistrerat företag, döpta efter grundarens döttrar My och Maria. I dag är de två separata men kompatibla databasplattformar. MariaDB erbjuder bättre prestanda, fler funktioner utan kostnad och en tydligare öppen källkods-modell. MySQL har ett bredare kommersiellt ekosystem med Oracle bakom sig. Båda är utmärkta val för webbprojekt, men för nya installationer lutar vi mot MariaDB som det mer framtidssäkra alternativet.

Vanliga frågor

Vilken databas är mer populär?
MySQL har fortfarande den största globala marknadsandelen och ligger tvåa på DB-Engines ranking (efter Oracle Database). MariaDB är mindre men växer, särskilt i Europa, och är standardvalet i de flesta Linux-distributioner.

Kostar det något att använda MySQL eller MariaDB?
Båda har gratis versioner. MySQL Community Edition är fri under GPL. MariaDB är helt öppen källkod utan kommersiell version. MySQL Enterprise Edition kostar pengar och inkluderar extra funktioner och support.

Kan jag migrera från MySQL till MariaDB?
Ja. MariaDB är designat som en drop-in-ersättning för MySQL. I de flesta fall räcker det att ersätta MySQL-binärerna med MariaDB och köra uppgraderingsverktyget mariadb-upgrade. Testa alltid kritiska frågor efter bytet.

Vilken databas är snabbare?
Oberoende benchmarks (2024) visar att MariaDB 11.4 är 13–36 % snabbare än MySQL 8.0 vid cachade arbetsbelastningar. MariaDB har också bibehållit stabil prestanda över tid, medan MySQL visat viss prestandaregressering.

Vem ligger bakom namnen MySQL och MariaDB?
Båda är uppkallade efter barn till grundaren Michael "Monty" Widenius – en finlandssvensk utvecklare som grundade det svenska företaget MySQL AB. MySQL är döpt efter dottern My, och MariaDB efter yngsta dottern Maria. Även sonen Max har gett namn åt MaxDB.

Vilken databas rekommenderar ni?
För nya projekt rekommenderar vi MariaDB. Det är helt öppen källkod, snabbare i benchmarks, och erbjuder funktioner som trådpoolning och temporaltabeller utan kostnad. Om du redan kör MySQL utan problem finns ingen brådskande anledning att byta – men det är bra att veta att dörren till MariaDB alltid står öppen.

Officiella webbplatser:

• mariadb.com
• mysql.com
• Michael "Monty" Widenius på Wikipedia

Hur kan vi på Webbproffs hjälpa er med databaser?

Vi kan hjälpa er att välja rätt databasplattform för era projekt, migrera från MySQL till MariaDB, och optimera er databasserver för bättre prestanda och lägre laddningstider. Vi konfigurerar InnoDB-buffertpooler, sätter upp slow query-loggning och ser till att era CMS-plattformar – oavsett om det är Joomla eller WordPress – kör på en välkonfigurerad databas. Hör av er så berättar vi mer!